Godt och ondt

Di lärda, di letar

i böcker och rifver

och stafvar och plitar

och skrifter och läser

så di kan bli galne åfe.

Och trattar så fasligt

mä smörja i skrofve

och vågar en fråga

hva meningen ä,

så svarar di då,

att dä ä för te se

om vår Herre finns te.

En ann ä fäll bara sextondels

bonde och inte så uselt beläsen,

ja en vet förstås

hva som står i katekesen,

men nog tror en på godt,

och å viss på den onde.

Dä ä vår Herre som gör att potatisen blommar,

co han som ge bete hvarenda sommar

och lagar så folk och kritter få hull.

Och Gamlingen sen, nog köänner en den.

Hvem ä dä som aldri kan låta bli en,

och som för jämnan tar och far

i en och får en att supa sej full.

Och efteråt skickar käringa på

en te klösa hvart eviga hårstrå åf

en och plockar hvar eviga styfver

ifrå en, och klå en och klå en.