En visa om mig och narren Herkules

A. Hallén

Knäpp guitarren,

strängen slå,

hvem är narren,

hvem är narren

av oss två?

Jag är narren,

du är kung,

knäpp guitarren,

sjung!

Rör på strängen,

det är vår,

glad på ängen,

glad på ängen

blomman står.

Öfver ljungen

står en tall

högst i dungen,

högst i dungen

all.

Hög på hästen

red en kung

upp till festen,

sprang af hästen

ung,

Tog, du dansens

giga hör,

kyss af landsens,

kyss af landsens

mör.

Hör du strängens

hårda skorr,

nu är ängens,

nu är ängens

blomma torr.

Storm kring branten,

tallen brast,

hör diskanten,

hör diskanten

hviner hvasst.

Knäpp guitarren,

vildt i ring

hvirfla barren,

hvirfla barren

kring.

Trött och sprungen

är guitarrn,

nu är kungen,

nu är kungen

narrn.

Hör guitarrens

brustna röst,

det är narrens,

det är narrens

tröst.