En visa om mig och narren Herkules
A. Hallén
Knäpp guitarren,
strängen slå,
hvem är narren,
hvem är narren
av oss två?
Jag är narren,
du är kung,
knäpp guitarren,
sjung!
Rör på strängen,
det är vår,
glad på ängen,
glad på ängen
blomman står.
Öfver ljungen
står en tall
högst i dungen,
högst i dungen
all.
Hög på hästen
red en kung
upp till festen,
sprang af hästen
ung,
Tog, du dansens
giga hör,
kyss af landsens,
kyss af landsens
mör.
Hör du strängens
hårda skorr,
nu är ängens,
nu är ängens
blomma torr.
Storm kring branten,
tallen brast,
hör diskanten,
hör diskanten
hviner hvasst.
Knäpp guitarren,
vildt i ring
hvirfla barren,
hvirfla barren
kring.
Trött och sprungen
är guitarrn,
nu är kungen,
nu är kungen
narrn.
Hör guitarrens
brustna röst,
det är narrens,
det är narrens
tröst.