Månskäran lyser
A. Henneberg
Månskäran lyser,
natten är tyst.
Längtande ryser
den mun jag kysst.
Grenarna gunga
sakta ibland.
Vågorna sjunga
vid flodens strand.
Ljudlöst på vingar
av sammet len
nattfjäril svingar
i månens sken.
Svag är din vilja,
din kropp är ung -
doften av lilja
och ros är tung.
Månskäran lyser,
natten är tyst.
Längtande ryser
den mun, jag kysst.