På floden

Din frid, var han en drömgestalt,

som ej du återfinner,

så blicka i en ström, där allt

hänböljar och försvinner.

Vad än du mist, vad än du led --

vill du en stund det glömma,

sänk blott din blick, se ned, se ned

i vågorna, som strömma.

Se ned, tills ögat tårbemängt

knappt skönjer, hur de ila;

i stilla drömmeri försänkt

får då ditt hjärta vila.

Som i en dröm du ser ditt själv --

en bild som vattnet bryter --

hur det förbi på tidens älv

med sina sorger flyter.