En visa till Karin när hon hade dansat

Af ädla blomster vill jag linda

en slinga kring min käras hår,

af kära minnen vill jag binda

en krans åt dig för ålderns år.

Med mina händer vill jag vira

den kringom den jag hafver kär,

ditt gråa hår skall kransen sira

ännu, när jag ej mera är.

Och däjelig och ung i dansen

min kära är, men icke glad

-- så är en tagg i denna kransen

och gift i dessa blommors blad.

Jag ser en droppe blod, som stänker

af kransen kring min käras hår,

så är ett kval i allt jag skänker,

min skänk gör ont, min krans ger sår.