Tretton år

Eino Linnala

För fin var din fot för ett trägolvs tiljor,

för fin var din fot för en vanlig dans.

Du borde ha dansat bland blekgula liljor

på silverbricka i månens glans.

På silverbricka i månens sken,

en liten flicka så späd och vän.

Vid veka toner i rytmisk lek

du borde svävat så fin och blek.

Jag såg dig, en dansande tretton års flicka

med brådmoget allvar i sjukliga drag.

Jag såg dina ögon bedårande blicka

mot segerns och framgångens väntande dag.

Jag såg dig skalkas med blick i glans.

Se, stunden nalkas då skall din dans

när varma tonernas böljor slå

i sidensko över hjärtan gå.