Tretton år
Eino Linnala
För fin var din fot för ett trägolvs tiljor,
för fin var din fot för en vanlig dans.
Du borde ha dansat bland blekgula liljor
på silverbricka i månens glans.
På silverbricka i månens sken,
en liten flicka så späd och vän.
Vid veka toner i rytmisk lek
du borde svävat så fin och blek.
Jag såg dig, en dansande tretton års flicka
med brådmoget allvar i sjukliga drag.
Jag såg dina ögon bedårande blicka
mot segerns och framgångens väntande dag.
Jag såg dig skalkas med blick i glans.
Se, stunden nalkas då skall din dans
när varma tonernas böljor slå
i sidensko över hjärtan gå.