Vårvisa

De komma, de komma,

De vingade skaror, som flytt,

Till lunder, som blomma,

Till sjöar, som ljummas på nytt.

Der stormarna ilat,

Hörs sången melodisk och ljuf,

Der drifvan har hvilat,

Bor glädjen och skönheten nu.

Blott kärleken fäster

En flykting från skyarnas rand,

Och himmelens gäster

Besöka blott leende land.

Mitt hjerta skall blomma,

Min känsla skall ljummas på nytt;

Kanhända de komma,

De vingade englar, som flytt.