Jag tänker

Jag tänker på vad jag har övergivit,

jag tänker på min övergivenhet

Den djupa kvällen djupnar, allt är stilla

Ett hundskall klingar långt ur fjärran ensamhet.

Ett fönster lyser - elden vaktar kojan

En stjärna faller - det var höstens stjärna!

Nu drog den vita somarn bort sin hand

och lät sin gullring falla ner i tjärnen

som pant för löftet om ett annat land!

Och kunde jag den glömda formeln minnas

och kunde jag den gyllne ringen finna,

då vore somarn min i evighet

Jag tänker på vad jag har övergivit,

jag tänker på min övergivenhet