Jag har varit

Jag har varit som ett blad som farit

öfver hårda vägars smuts och damm:

hösten tog mig, stormen bar mig,

bar mig ständigt, ständigt hjälplöst fram.

Men i vinden var jag likväl blad

af trädet, dröm af skogen,

själ af jordens själ:

hennes drömmar var jag trogen

och i mullen slumrar jag som del

af det höga och det ljusa,

af de vindar, hvilka brusa

i mitt hemträds kronor än.