En visa om troheten

Och har du funnit en fager mö

och lofvar henne bli trogen,

små eder brytas som svajigt rö

och löftet, det går åt skogen.

Ty rundt kring de många och redliga männen

stå flickar i ringdans och ropa på vännen.

Och en vill jag veta som då håller ord,

om han möter en skönare jänta uppå jord

än den han har lofvat bli trogen.

Och har du funnit en riker fru

och lofvar henne bli trogen,

då får du roligt jag säger hu

med gyllne ringen på knogen.

Då måste du alltid noga dig akta,

ty hon har jo medel på troheden vakta;

och dig vill jag se om du håller ditt ord,

om du fangar en rikars kvinna på jord

än den du for pängar är trogen.

Men har du funnit dit hjärtas vän

och lofvar henne bli trogen,

då kan du ge dig båd den och den

och sälta handen till plogen.

Ty midt i de många flickarnas skara

i grunden en enda din egen kan vara;

och då kan det ske på den rullande jord

att i trots av de många du håller dit ord

och ens icke vet du är trogen.