Jungfrun i blå skogen

Och jungfrun hon skulle åt stugan gå

- linden darrar uti lunden

Så tog hon den vägen åt skogen blå.

Ty hon var i vildskoga vånda.

Och när som hon kom till skogen den blå

- linden darrar uti lunden

då mötte där henne ulven den grå.

Ty hon var i vildskoga vånda.

"Och kära du ulver, du bit inte mig!"

- linden darrar uti lunden

"Min röda gullkrona den vill jag giva dig."

Ty hon var i vildskoga vånda.

"Din röda gullkrona jag passar inte på"

- linden darrar uti lunden

"ditt unga liv det måste nu gå."

Ty hon var i vildskoga vånda.

Och ungersven sadlar sin gångare röd.

- linden darrar uti lunden

Han red litet fortare än fågeln han flög

Ty hon var i vildskoga vånda.

"Gud tröste, Gud bättre mig ungersven!"

- linden darrar uti lunden

"Min jungfru är borta, min häst är förränd."

Ty hon var i vildskoga vånda.