Mitt i en blomstermånad

Ett gammalt träd står grön på nytt,

när vintern är förgäten.

Det minns gestalter som har flytt

och glömda fåglars läten.

Förbi drog härar med standar

och grannens gård blev rånad.

Ett gammalt träd står ensamt kvar

mitt i en blomstermånad.

Nu styrker och förnöjer oss

det träd som ingen fällde.

Av fritt beslut vi böjer oss

för junis herravälde. to

Mitt i en värld av eld och dån

finns rum för fågelreden.

En blomstermånads älsklingsson

har rädat oss åt freden.

Vi är ett folk som tiger helst;

så är vi svenskar lagda.

De ord som kunde oss ha frälst,

blir oftast outsagda.

Vår bästa sång blir evigt stum,

fast den har ej sin like.

Men i vårt hjärta finns ett rum:

där är ditt kungarike!