Pappillon

Hugo Alfvén

Papillon dansar i solens ljus

lätt som blommornas älva

dansar i livslust och glädjerus;

vingarna skimra och skälva.

Papillon kom som ett bud om vår

vintern var tung att bära

vårsolens glans om vingarna står.

Papillon, solbarn, kära. Butterfly,

Blomman knoppas och vecklas ut,

vissnar och frukter sätter.

Papillon dansar var minut,

fladdrar dagar och nätter.

Hösten kommer, soln går bort.

Vingarna vilja ej bära.

Sommarens ljuvliga dag var så kort;

Papillon, döden är nära.

Papillon ännu så munter nyss,

ångest och köld förnimmer;

darrar och somnar vid dödens kyss

lätt under kvällssols skimmer.