Pappillon
Hugo Alfvén
Papillon dansar i solens ljus
lätt som blommornas älva
dansar i livslust och glädjerus;
vingarna skimra och skälva.
Papillon kom som ett bud om vår
vintern var tung att bära
vårsolens glans om vingarna står.
Papillon, solbarn, kära. Butterfly,
Blomman knoppas och vecklas ut,
vissnar och frukter sätter.
Papillon dansar var minut,
fladdrar dagar och nätter.
Hösten kommer, soln går bort.
Vingarna vilja ej bära.
Sommarens ljuvliga dag var så kort;
Papillon, döden är nära.
Papillon ännu så munter nyss,
ångest och köld förnimmer;
darrar och somnar vid dödens kyss
lätt under kvällssols skimmer.