Vaggsång

Hugo Alfvén

Allramittkäraste hjärtansbarn,

därute tumla flingornas flarn

och susa mot skymningens blåa ruta.

De susa så sakta: Nu är det sent.

Och vinden gnolar för Lillan lent

en visa till grenenens luta.

Allramittraraste rosenbarn,

snart väver drömmen av skiraste garn

en sommarbonad med fåglar som sitta

i gungande björkar och drilla och slå.

Sov mjukt i din lugna, varma vrå,

älskade lilla Birgitta!