Sommarnatten

På den lugna skogssjöns vatten

Satt jag hela sommarnatten,

Och för böljans tropp, ur båten,

Slängde tanklös ut försåten.

Men en talltrast sjöng på stranden,

Att han kunnat mista anden,

Tills jag halvt förtörnad sade:

"Bättre, om din näbb du lade

Under vingen, och till dagen

Sparde tonerna och slagen."

Men den djärve hördes svara:

"Gosse, låt ditt metspö vara.

Såg du opp kring land och vatten,

Kanske sjöng du själv om natten."

Och jag lyfte opp mitt öga,

Ljus var jorden, ljust det höga,

Och från himlen, stranden, vågen

Kom min flicka mig i hågen.

Och, som fågeln spått i lunden,

Sjöng jag denna sång på stunden.