Under stjärnorna
I. Henning Mankell
Stjärnar, låt mig sjunka sakta
i en blick som i en väns
när jag en gång ensam dör
undret än en gång betrakta
som i nattan utan gräns
era lågors tinder strör.
Tomma flytta mina dagar
men er natt är rik och ren
smyckad som en Konungs brud
Oron som min levnad jagar
stannar för ert stiöla sken
som en bruten själ för Gud.