Två rosenblad
I. Peyron
"Jag älskar dig!"
Hon nyss mig skref
En enda rad
Och sände mig uti sitt bref
Två rosen blad
Det ena bladet purpurrödt
Så tydligt sade mig:
"I vårens och i glädjens dar,
Hon älskar dig, blott dig."
Det andra bladet, silfvervitt,
Helt sakta talte så:
"Och bleks af år och sorg din kind,
Hon älskar dig ändå!"