Bevärings Ynglingen

J. Cronhamn

Lustigt jag går,

när Trumslagarn slår,

med vapen i hand,

att tjena min Konung och land

Flickorna då sucka hå! hå! nu far han bort

lyckligt att tiden är kort.

Hulda! ömma!

må du drömma

om min kärlek och min tro,

om min kärlek och tro,

snart från mötet jag ilar

glad i din famn mig hvilar

i lun sic och ro.

Lyckliga tid!

förtjusande frid!

Hur rik är din lott

i hyddor i Konungaslott

Lyckliga tid!

älskade strid!

Skön är din glans,

Herrlig är lagrarnes krans!

stormen, striden, lugnet, friden,

väldigt reta båda två, väldigt reta de två,

Skönt är friheten skydda!

Skönt uti fredlig hydda

sin sällhet nå!

Himmel, hvad dröm!

ren' känslornas ström

Ha hänfört min själ.

I fränder farväl, o farväl!

farväl hulda Mor,

syster och bror!

vänner och far,

främst du som jag kärast har!

Ljuft betagen

natten dagen,

tänker jag på er och dig,

tänker jag uppå dig!

Ilar lycklig tillbaka,

Glömmer vapen och vaka

och gifter mig.

Farväl, farväl!