Bevärings Ynglingen
J. Cronhamn
Lustigt jag går,
när Trumslagarn slår,
med vapen i hand,
att tjena min Konung och land
Flickorna då sucka hå! hå! nu far han bort
lyckligt att tiden är kort.
Hulda! ömma!
må du drömma
om min kärlek och min tro,
om min kärlek och tro,
snart från mötet jag ilar
glad i din famn mig hvilar
i lun sic och ro.
Lyckliga tid!
förtjusande frid!
Hur rik är din lott
i hyddor i Konungaslott
Lyckliga tid!
älskade strid!
Skön är din glans,
Herrlig är lagrarnes krans!
stormen, striden, lugnet, friden,
väldigt reta båda två, väldigt reta de två,
Skönt är friheten skydda!
Skönt uti fredlig hydda
sin sällhet nå!
Himmel, hvad dröm!
ren' känslornas ström
Ha hänfört min själ.
I fränder farväl, o farväl!
farväl hulda Mor,
syster och bror!
vänner och far,
främst du som jag kärast har!
Ljuft betagen
natten dagen,
tänker jag på er och dig,
tänker jag uppå dig!
Ilar lycklig tillbaka,
Glömmer vapen och vaka
och gifter mig.
Farväl, farväl!