Förbi

J. Eriksson

Så solblankt stilla ligger ån

i vårkvällsdager rosigt skär;

av fruktträdsblom och vita slån

en daggfrisk doft mig vinden bär.

Så drömlikt ljust den gamla byn

i lönnalléens saga sus

står tecknad fager för min syn

mot vårkvällshimlens fina ljus -

en lyckostilla, blid idyll

i tryggt och fridsamt hägn

av apelträd och knotig hyll -

en barndomsdröm, en barndomssägn …

Det mörknat över solig stråt,

ur fjärran klagar vipans skri.

Med strömmen driver tyst min båt

förbi …