Förbi
J. Eriksson
Så solblankt stilla ligger ån
i vårkvällsdager rosigt skär;
av fruktträdsblom och vita slån
en daggfrisk doft mig vinden bär.
Så drömlikt ljust den gamla byn
i lönnalléens saga sus
står tecknad fager för min syn
mot vårkvällshimlens fina ljus -
en lyckostilla, blid idyll
i tryggt och fridsamt hägn
av apelträd och knotig hyll -
en barndomsdröm, en barndomssägn …
Det mörknat över solig stråt,
ur fjärran klagar vipans skri.
Med strömmen driver tyst min båt
förbi …