Ett ensamt skidspår

Ett ensamt skidspår som söker

sig bort i skogarnas djup,

ett ensamt skidspår som kröker

sig fram över åsar och stup,

över myrar där yrsnön flyger

och martall står gles och kort -

det är min tanke som smyger

allt längre och längre bort.

Ett fruset skidspår som svinner

i skogarnas ensamhet,

ett mänskoliv som förrinner

på vägar som ingen vet -

i fjärran förblevo svaren

på frågor som hjärtat bar -

ett slingrande spår på skaren

min irrande vandring var.

Ett ensamt skidspår som slutar

vid plötsligt svikande brant

där vindsliten fura lutar

sig ut över klippans kant -

vad stjärnorna blinka kalla,

hur skymmande skogen står,

hur lätta flingorna falla

på översnöade spår!