Män från slätten och havet

Män från slätten och havet,

går eder längtan långt?

Floderna gå genom slätten.

Vindarna gå över havet.

Längre vår längtan går!

Män från slätten och havet

finner ej sinnet ro?

Rastlöst forsarna sjunga.

Rastlöst häver sig havet.

Mindre är sinnet i ro!

Män från slätten och havet,

finner ej längtan hem?

Floden går aldrig tillbaka.

Vindarna bliva i fjärran.

All vår längtan till hemmet går,

en gång när trötta vi varda.

Hembygd, hembygd, solig och fager

står du i dagens och nattens dröm,

där mellan slätternas åkrar och ängar

glider mot havet en evig ström.

Ständigt skåda bygdens söner

bort mot slätternas blånande rand,

vår längtan drar oss och oro jagar bort,

långt bort till fjärran land.

Gåtfulla längtan, sen tusende år

är du vårt arv från släkte till släkte,

intet, dig stäckte,

intet dig hämmar den dag som går.