Svarta rosor

Säg hvarför är du så ledsen i dag,

Du, som alltid är så lustig och glad?

Och inte är jag mera ledsen i dag

Än när jag tyckes dig lustig och glad;

Ty sorgen har nattsvarta rosor.

I mitt hjerta der växer ett rosendeträd

Som aldrig nånsin vill lemna mig fred.

Och på stjelkarne sitter tagg vid tagg,

Och det vållar mig ständigt sveda och agg;

Ty sorgen har nattsvarta rosor.

Men af rosor blir det en hel klenod,

Än hvita som döden, än röda som blod.

Det växer och växer. Jag tror jag förgår,

I hjertträdets rötter det rycker och slår;

Ty sorgen har nattsvarta rosor.