Majvisa

J. Söderman

Blommorna knoppas och fåglarna slå

jublande sånger mot himmelens blå;

bäckarna brusar och kullen är grön,

vindarna leka kring speglande sjön;

fjärilar komma med fröjdande bud

om Maj och hans brud, om Maj och hans brud.

Dig då, min flicka, jag helgar min skål!

Kärleken vinkar till skönhetens mål.

Skogen han susar; skön är hans röst,

öga mot öga och bröst emot bröst!

Sången som milt genom grenarna går,

Kärlek, blott kärlek, blott kärlek förstår.