Ett litet barn

Här i din kammar är tyst och stilla,

sent kom du till oss, slumrande lilla.

Ack, vad finnes, som fylla förmår

klyftan av alla år?

Det som var mitt i ungdomsdagar,

mitt, mitt ensamt, som jublar och klagar,

stunder och öden, som grepo mig,

bliver ej till för dig.

Du, du skall själv genom världen vandra.

Själv därute du möter det andra:

blickar och hjärtan och lust och ve.

Det får jag aldrig se.