I månaden Tjaitra

Minns du våren, kärlekstrånadens

första tvekande drömmars tid,

kokilans sång i Tjaitramånadens

klara leende nätters frid?

Minns du, hur sakta du vaggade,

älskade, på mina knän,

medan den svala aftonen daggade

mangons blomröda trän?

Lotusögonen sakta slöto sig,

doftande huvudet sjönk mot min arm,

samman, långsamt läpparna göto sig

stilla vi drömde, barm mot barm.

Stjärnorna, stora och spörjande,

skredo i kyligt blå,

hälften i glädje - och hälften i sörjande -

länge - dröjde vi så...