Det var en fattig yngling

Det var en fattig yngling,

som ville folkets väl;

De ädle herrar sutto

på torget och drucko öl.

Den yngling sade till folket:

jag gör eder vägen slät;

de ädle herrar tänkte:

den karlen gör oss förtret.

De ädle herrar sutto

på torget och drucko öl,

de drucko för folkets bästa

och drucko för allmänt väl.

Men ynglingen stod vid pålen --

där hade han fått sin plats,

i vagnmakarns hönsbur gol hanen

som förr i Kaifas' palats.

De ädle herrar de vörda

sin lag och sin överhet;

de stora minnen de skydda

med stoder och järnstaket.

Men folket det går med halsband

och finner natten så lång,

det väntar tills hanen galit

sin tredje och -- sista gång!