Att sorg du mig gjort

Att sorg du mig gjort, att mig du bedrog,

O, allt har jag glömt och förlåtit,

men att jag af lycka har gråtit,

när du i min famn så varmt mot mig log,

ja, att jag af lycka har gråtit,

när du i min famn så varmt mot mig log,

det skall jag dock aldrig förglömma.

Och djupt i mitt hjertas sorgenatt

Det minnet jag skall som en gyllne skatt

För hela lifvet gömma, för hela lifvet.