Månsken
W. Stenhammar
Nu badar allt i nattens silverljus.
Med stängda luckor drömma vita hus
vid vägarna där ingen färdas.
Ur valvet under parkens gamla träd
en fågel lockar späd
på något hjärta som förhärdas.
Det går en dans I vitt på sjö och äng,
och vinden vilar i en rosensäng
och skuggan på sin bädd i snåren.
Men innerst i en dold och daggig vrå
står Puck och lurar på
en månglimt som har tappat spåren.