Ängslan

Svek, svek --

annat var aldrig mitt liv.

All min skam,

penna, stackare, skriv.

Skriv om vägar långt, långt

bort från mitt sanna,

skriv om en mur kring allt som var bäst...

Nej, stanna.

Outredda mörkers hot

fyller mitt sinn.

Åskdiger knoppningstid

än är min.

Jag vill vara stilla,

bida och se,

vänta på solen,

sakta le.

Vad sker i mörkret,

medan jag ler?

Dör min själ?

Hittar jag hem ej mer?

Gud, Gud, behåll

en glimt allen

av mitt allvar

ren, ren!