Dalmålaren

Jag målade Elia,

som far till himmelrik,

jag målade Maria

så hvit och dufvolik.

O, kunde nu jag måla

min egen mörka själ,

att klar den måtte stråla

inför Guds son och Mikael!

Jag målat bönders väggar

och kullors kistelock,

all vårens blom och häggar,

all Edens lustgård ock.

O, vore snart jag vorden

ett blomst till Herrans pris:

en kludd och strunt på jorden,

ett liljeträd i paradis!