Mademoiselle Rococo
E. Melartin
Du sväfvar emot mig, du trippar på tå,
ett vajande strå,
en smidig gestalt, en lefvande kvinna
i ljusblått siden, med blommor på.
Välkommen, min vackra väninna —
mademoiselle Rococo!
Din hand att kyssa? Det får jag?.. jaså.
Men vill jag förstå
ditt innersta väsen, min vackra väninna,
då törs du ej stanna, då måste du gå.
Farväl, allra fagraste kvinna —
mademoiselle Rococo!