I dödens tysta tempelgårdar

I dödens tysta tempelgårdar,

bland kalla gravar vandrarn går;

vid glömda namn på brustna vårdar

allena han i tankar står.

Så kanske, oviss om mitt öde,

mitt namn du här skall se en gång;

ack, hejda blott din undrans flöde.

Ett liv är kort, dess längtan lång.

Tänk då på mig som på de döde:

»Mitt hjärta vilar i min sång.»