Demanten på marssnön

J. Sibelius

På drivans snö där glimmer

Upon the driven snow there glitters

en diamant så klar.

a diamond so clear.

Ej fanns en tår, en pärla,

Never was a tear, or pearl

Som högre skimrat har.

That had a greater shine.

Utav en hemlig längtan

Out of a secret longing

hon blinker himmelskt så:

she sparkles like the heavens:

hon blickar emot solen,

she looks up to the sun

där skön den ses uppgå.

the moment it ascends.

Vid foten av dess stråle

At the foot of its beam

Tillbedjande hon står

Adoringly she stands

och kysser den i kärlek

and kisses it in passion

och smälter i en tår.

and melts it in a tear.

O, sköna lott att älska

O, fairest fate to love

Det högsta livet ter,

The highest that life brings,

att stråla i dess solblick

to glisten in its radiance,

och dö, när skönst den ler!

and die, amid its smile.