Demanten på marssnön
J. Sibelius
På drivans snö där glimmer
Upon the driven snow there glitters
en diamant så klar.
a diamond so clear.
Ej fanns en tår, en pärla,
Never was a tear, or pearl
Som högre skimrat har.
That had a greater shine.
Utav en hemlig längtan
Out of a secret longing
hon blinker himmelskt så:
she sparkles like the heavens:
hon blickar emot solen,
she looks up to the sun
där skön den ses uppgå.
the moment it ascends.
Vid foten av dess stråle
At the foot of its beam
Tillbedjande hon står
Adoringly she stands
och kysser den i kärlek
and kisses it in passion
och smälter i en tår.
and melts it in a tear.
O, sköna lott att älska
O, fairest fate to love
Det högsta livet ter,
The highest that life brings,
att stråla i dess solblick
to glisten in its radiance,
och dö, när skönst den ler!
and die, amid its smile.