Soluppgång

Under himlens purpurbrand

Ligga tysta sjö och land,

Det är gryningsstunden.

Snöig gren och frostvit kvist

Tecka sig så segervisst

Mot den röda grunden.

Riddarn står vid fönsterkarm,

Lyssnar efter stridens larm,

Trampar golvets tilja.

Men en smal och snövit hand

Kyler milt hans pannas brand,

Böjer mjukt hans vilja.tenderly

Riddarn sätter horn till mun,

Blåser vilt I gryningsstund,

Över nejd som tiger.

Tonen klingar, klar och spröd,

Branden slocknar, gyllenröd,

Solen sakta stiger.