Hertig Magnus

J. Sibelius

Hertig Magnus från sitt fönster

Baron Magnus at his window

drömmande ser Vätterns bölja,

Of the waves of Vettern dreaming,

månbelyst och sval och klangrik

Watches them surround his castle,

slottets fasta murar skölja;

in the moonlight palely gleaming.

tunga kval hans själ förvirrat,

att sin gode far han mistat,

och att blod i strömmar flutit

för hans bröders skull, som tvistat.

Hertig Magnus från sitt fönster

ser i vattnets ljusa dager

liten sjönymf ljufligt vagga,

sjungande och fri och fager

»Hertig Magnus,» så hon sjunger,

»kom till mig från slottet höga,

att ditt ädla sjuka hjärta

i den svala böljan löga,

låt mig kyssa få din tinning,

sköna prins, låt dig beveka,

kasta dig i mina armar,

på gullharpan skall jag leka!»

Hertig Magnus från sitt fönster,

tjusad utaf nymfens fägring,

sprang i vattnet, lät sig föras

af sin undersköna hägring,

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.

tunga kval hans själ förvirrat,

att sin gode far han mistat,

och att blod i strömmar flutit

för hans bröders skull, som tvistat.

Hertig Magnus från sitt fönster

ser i vattnets ljusa dager

liten sjönymf ljufligt vagga,

sjungande och fri och fager

»Hertig Magnus,» så hon sjunger,

»kom till mig från slottet höga,

att ditt ädla sjuka hjärta

i den svala böljan löga,

låt mig kyssa få din tinning,

sköna prins, låt dig beveka,

kasta dig i mina armar,

på gullharpan skall jag leka!»

Hertig Magnus från sitt fönster,

tjusad utaf nymfens fägring,

sprang i vattnet, lät sig föras

af sin undersköna hägring,

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.

Hertig Magnus från sitt fönster

ser i vattnets ljusa dager

liten sjönymf ljufligt vagga,

sjungande och fri och fager

»Hertig Magnus,» så hon sjunger,

»kom till mig från slottet höga,

att ditt ädla sjuka hjärta

i den svala böljan löga,

låt mig kyssa få din tinning,

sköna prins, låt dig beveka,

kasta dig i mina armar,

på gullharpan skall jag leka!»

Hertig Magnus från sitt fönster,

tjusad utaf nymfens fägring,

sprang i vattnet, lät sig föras

af sin undersköna hägring,

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.

»Hertig Magnus,» så hon sjunger,

»kom till mig från slottet höga,

att ditt ädla sjuka hjärta

i den svala böljan löga,

låt mig kyssa få din tinning,

sköna prins, låt dig beveka,

kasta dig i mina armar,

på gullharpan skall jag leka!»

Hertig Magnus från sitt fönster,

tjusad utaf nymfens fägring,

sprang i vattnet, lät sig föras

af sin undersköna hägring,

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.

låt mig kyssa få din tinning,

sköna prins, låt dig beveka,

kasta dig i mina armar,

på gullharpan skall jag leka!»

Hertig Magnus från sitt fönster,

tjusad utaf nymfens fägring,

sprang i vattnet, lät sig föras

af sin undersköna hägring,

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.

Hertig Magnus från sitt fönster,

tjusad utaf nymfens fägring,

sprang i vattnet, lät sig föras

af sin undersköna hägring,

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.

bars omkring tills morgon grydde,

af den väna vattenanden,

och blef funnen bland violer,

oskadd, slumrande på stranden.