Hertig Magnus
J. Sibelius
Hertig Magnus från sitt fönster
Baron Magnus at his window
drömmande ser Vätterns bölja,
Of the waves of Vettern dreaming,
månbelyst och sval och klangrik
Watches them surround his castle,
slottets fasta murar skölja;
in the moonlight palely gleaming.
tunga kval hans själ förvirrat,
att sin gode far han mistat,
och att blod i strömmar flutit
för hans bröders skull, som tvistat.
Hertig Magnus från sitt fönster
ser i vattnets ljusa dager
liten sjönymf ljufligt vagga,
sjungande och fri och fager
»Hertig Magnus,» så hon sjunger,
»kom till mig från slottet höga,
att ditt ädla sjuka hjärta
i den svala böljan löga,
låt mig kyssa få din tinning,
sköna prins, låt dig beveka,
kasta dig i mina armar,
på gullharpan skall jag leka!»
Hertig Magnus från sitt fönster,
tjusad utaf nymfens fägring,
sprang i vattnet, lät sig föras
af sin undersköna hägring,
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.
tunga kval hans själ förvirrat,
att sin gode far han mistat,
och att blod i strömmar flutit
för hans bröders skull, som tvistat.
Hertig Magnus från sitt fönster
ser i vattnets ljusa dager
liten sjönymf ljufligt vagga,
sjungande och fri och fager
»Hertig Magnus,» så hon sjunger,
»kom till mig från slottet höga,
att ditt ädla sjuka hjärta
i den svala böljan löga,
låt mig kyssa få din tinning,
sköna prins, låt dig beveka,
kasta dig i mina armar,
på gullharpan skall jag leka!»
Hertig Magnus från sitt fönster,
tjusad utaf nymfens fägring,
sprang i vattnet, lät sig föras
af sin undersköna hägring,
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.
Hertig Magnus från sitt fönster
ser i vattnets ljusa dager
liten sjönymf ljufligt vagga,
sjungande och fri och fager
»Hertig Magnus,» så hon sjunger,
»kom till mig från slottet höga,
att ditt ädla sjuka hjärta
i den svala böljan löga,
låt mig kyssa få din tinning,
sköna prins, låt dig beveka,
kasta dig i mina armar,
på gullharpan skall jag leka!»
Hertig Magnus från sitt fönster,
tjusad utaf nymfens fägring,
sprang i vattnet, lät sig föras
af sin undersköna hägring,
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.
»Hertig Magnus,» så hon sjunger,
»kom till mig från slottet höga,
att ditt ädla sjuka hjärta
i den svala böljan löga,
låt mig kyssa få din tinning,
sköna prins, låt dig beveka,
kasta dig i mina armar,
på gullharpan skall jag leka!»
Hertig Magnus från sitt fönster,
tjusad utaf nymfens fägring,
sprang i vattnet, lät sig föras
af sin undersköna hägring,
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.
låt mig kyssa få din tinning,
sköna prins, låt dig beveka,
kasta dig i mina armar,
på gullharpan skall jag leka!»
Hertig Magnus från sitt fönster,
tjusad utaf nymfens fägring,
sprang i vattnet, lät sig föras
af sin undersköna hägring,
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.
Hertig Magnus från sitt fönster,
tjusad utaf nymfens fägring,
sprang i vattnet, lät sig föras
af sin undersköna hägring,
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.
bars omkring tills morgon grydde,
af den väna vattenanden,
och blef funnen bland violer,
oskadd, slumrande på stranden.