Vid framsättande av vinet

Se hur Gula flodens vatten strömmar ned från himlen

Och faller ut i havet för att aldrig återvända.

Se hur silkessvarta lockar i den klara spegeln

Från morgonen till kvällen blekna bort till snö.

…. O låt en man få dristigt dricka

Och slippa vända bägarn tom mot månen!

Där himlen gett förmåga, må den också brukas!

Låt tusen silverslantar rulla, du får dem nog tillbaka!

Slakta en ko, stek ett får och brygg

Av tre hundra kannor en mäktig dryck!

… Skänk i av vinet

Åt den gamle mästaren T´sên

Och den unge lärjungen Tan-chíu!

Låt inte bärgaren vila!

Låt mig sjunga en sång.

Upplåt era öron och lyssna!

Vad är klockor, trummor och dyrbarheter värda?

Låt mig vara drucken beständigt och aldrig nykter.

Renlevnadsmän och vise män från fordom är för alltid glömda,

Och endast de stora dryckeshjältarna ha vunnit ryktbarhet för evigt.

Furst Ch´ên gav en gång vid en fest i Fullkomlighetens palats

Skrattande tiotusen guldmynt för en tunna vin.

Varför säger du, min vän, att dina pengar är slut?

Gå och köp vin och låt oss dricka tillsammans!

Mina kostbara pälsverk

Och min apelkastade hingst –

Låt byta ut dem mot ädelt vin

Och vi skall dränka tiotusen släktleds sorger.