När sommaren dör
K. Håkanson
Alla kvarnarnas vingar snurra.
-- Höst! Höst! --
Stenarne troget surra, surra,
doft de mala och mala.
Snarligt kommer den långa, svala
skymningens tid med ro och tröst.
Se, hur rönnbärsklasarna glöda.
-- Tag! Tag! --
Alla ängarnes gyllne gröda
skurits. Nakna de skina.
Genom ljungen på branterna hvina
stigande stormens stråkedrag.
Nu är tiden att fästa en jänta.
-- Skön! God! --
Farligt är öfver vintern vänta.
Förrn den nya våren är inne,
kan förfrysa så månget sinne,
som i hösten i flamma stod.
Alla trånande hjärtan unga,
hör! Hör! --
Stormarnes röster hotfullt sjunga!
Nu det gäller att bärga
lifvets skördar och lyckan värja.
Sommaren blek i natten dör. --