När sommaren dör

K. Håkanson

Alla kvarnarnas vingar snurra.

-- Höst! Höst! --

Stenarne troget surra, surra,

doft de mala och mala.

Snarligt kommer den långa, svala

skymningens tid med ro och tröst.

Se, hur rönnbärsklasarna glöda.

-- Tag! Tag! --

Alla ängarnes gyllne gröda

skurits. Nakna de skina.

Genom ljungen på branterna hvina

stigande stormens stråkedrag.

Nu är tiden att fästa en jänta.

-- Skön! God! --

Farligt är öfver vintern vänta.

Förrn den nya våren är inne,

kan förfrysa så månget sinne,

som i hösten i flamma stod.

Alla trånande hjärtan unga,

hör! Hör! --

Stormarnes röster hotfullt sjunga!

Nu det gäller att bärga

lifvets skördar och lyckan värja.

Sommaren blek i natten dör. --