Akvarel
L. Larsson
Lustig är din dans medan solens glans
Kart förgyller både skog och vatten.
Vingen himmelsblå tråttnar ej att slå
Sina ringar förrän sent mot natten.
Vallmon klar och röd lockar med sin gIöd,
Rosenbönan ger dig honungsdricka.
Men i mulI och grus snigeln bär sitt hus,
Ser väl sällan åt en fjärilsflicka!