Apelgården

Jag vet mig så fager en apelgård,

en apelgård!

Han blommar så rikt i Guds änglars vård,

om sommaren.

Han kringstängd är som en klosterlund,

som en klosterlund!

Där leka små nunnor på rosengrund,

om sommaren.

Där växa i ro både bok och lind,

både bok och lind!

Där spela i lön både rå och hind,

om sommaren.

I hvart och ett träd en näktergal slår,

en näktergal slår!

De sjunga, hvad hjärtat så gärna förstår,

om sommaren.

"Kom, visa oss vägen, om sant du har sagt,

om sant du har sagt!

Fullväl till en dikt har du orden lagt,

om sommaren."

Det är ingen dikt, fast den klingar så väl,

fast den klingar så väl!

Det är en stolts jungfru, som fröjdar min själ

om sommaren.