Lotusblomman

Månen vandrar sin ensliga stig,

tyst i den drömmande natten,

lotusblomman har öppnat sig

gungar på blånande vatten,

gungar med brusten stängel framåt,

sakta strömmen förrinner,

månens blick henne följer åt,

tills hon i hafvet försvinner.

Så min kära i sorg jag såg

sakta från mig glida,

gripen af lifvets kylande våg

slets hon bort från min sida.