Maj i Munga

Vackra Maj i Munga,

fjärran stråkar sjunga,

fjärran stråkar ropa dig

till dansen och de unga.

Jag är Höst i Haga,

hör du vinden draga

lång och enslig aftonstig,

det är min vandringssaga.

Mången mil i regn och il gör ljuvlig vilans säng.

Men för dig är vakans natt och glädjens gälla sträng.

Innan molnen dagas,

skulle du förtagas,

som min sista sommarsyn, av dimmorna på äng.

Vackra Maj i Munga,

morgonfåglar sjunga.

Varför är ditt öga matt

och ögonlocken tunga?

Varför står du vaken,

re'n då gryningsdraken

lyfter röd ur dimmig natt

sin vinge över taken?

Jag har drömt båd' långt och ömt, men nu står dagen ljus.

Valdhornsklangens bundna falk vill ut i skogars brus.

jag är Höst i Haga,

fjärran skall jag jaga,

fjärran från den vackra Maj och bleka drömmars hus.