Månsken

W. Stenhammar

Nu badar allt i nattens silverljus.

Med stängda luckor drömma vita hus

vid vägarna där ingen färdas.

Ur valvet under parkens gamla träd

en fågel lockar späd

på något hjärta som förhärdas.

Det går en dans I vitt på sjö och äng,

och vinden vilar i en rosensäng

och skuggan på sin bädd i snåren.

Men innerst i en dold och daggig vrå

står Puck och lurar på

en månglimt som har tappat spåren.