Lilla Carl

Lilla Carl, sov sött i frid,

Du får tids nog vaka,

Tids nog se vår onda tid

Och hennes galla smaka.

Världen är en sorgeö,

Bäst man andas, skall man dö

Och bli mull tillbaka.

Så är med vår livstid fatt,

Och så försvinna åren:

Bäst man andas godt och gladt,

Så ligger man på båren.

Lilla charles skall tänka så,

När han se de blommer små,

Som bepryda våren.