Vintervisa

Vind och hvita vågor

stredo nyss på sjön;

blåa bryggor blänka

nu kring öde ön.

Smidig skida skön

öfver slätten slinter.

Vacker är vår vinter

och så frisk är snön.

Aftonsömnig solen

syns och morgontung,

skumma skuggor skymma

Suomis hed och ljung.

Folkets håg är ung,

stålfast är dess sinne.

Gladt vår pärta brinne!

Sjung en visa, sjung!

Det var skarpt i skogen,

där jag högg i dag,

rim i håret hängde,

som en björn var jag;

[det tog friska tag.

Nu den långa kvällen

här vid heta hällen

sjunga vi i lag.]

Sjung de gamla runor,

dem vi än ha kvar,

sjung hur godt och trofast

finska hjärtat var;

sjung om flydda dar,

sjung om dar som stunda,

tills vi trötta blunda,

pärtan slocknat har.