Caprice

Hör, hvem bänder

på reglad och bommad port?

Lätta, mjuka händer

trefva vid låset fort.

Hvem knackar på,

hvem vill in till mig?

Jag vill ej störas. Gå,

obekanta, er egen stig.

Hur kan ni

töras träda så i

natten mitt tysta hus förnär?

Skall jag tända min lykta

för att se hvem det är?

Nej, natten är ljus. Hör, de flykta!

Dörren upp. Bommen af.

Stilla sofva jord och haf.

Alla vägar tomma.

Men långt borta röster,

hvars ekon dö af.

Skymtar ej vid strand

en ljusröd sommarkjol!

Och på tröskeln gömd

en blomma. Blå viol.

Regla och bomma!