I skogen
W. Stenhammar
Kärt är att råka dig, nattviol,
Lovely to meet you, orchid,
der blek du står ibland gräsen
where you stand pale among the grass
och suckar ut efter sjunken sol
and breathe out after the sun has set,
din doft, ditt innersta väsen.
your fragrance, your heart's essence.
Ljuft är att höra din sång, du trast,
So tender to hear your song, nightingale,
der högst i granen på spaning
on the lookout in the highest fir tree,
du jublar ut under qvällens rast
You rejoice in the break of night
om morgon rodnad din aning.
as you sense the blushing morning.
Men lär mig, nattviol, blid som din,
But teach me, gentle orchid,
en sorg, när fröjd har gått under!
your sorrow, when joy has disappeared!
Trast, lär mig tolka så glad som din,
Nightingale, teach me to understand
min tro på ljusare stunder!
your joy, my belief in happier moments!
Ljuft är att höra din sång, du trast,
So tender to hear your song, nightingale,
der högst i granen på spaning
on the lookout in the highest fir tree,
du jublar ut under qvällens rast
You rejoice in the break of night
om morgon rodnad din aning.
as you sense the blushing morning.
Men lär mig, nattviol, blid som din,
But teach me, gentle orchid,
en sorg, när fröjd har gått under!
your sorrow, when joy has disappeared!
Trast, lär mig tolka så glad som din,
Nightingale, teach me to understand
min tro på ljusare stunder!
your joy, my belief in happier moments!
Men lär mig, nattviol, blid som din,
But teach me, gentle orchid,
en sorg, när fröjd har gått under!
your sorrow, when joy has disappeared!
Trast, lär mig tolka så glad som din,
Nightingale, teach me to understand
min tro på ljusare stunder!
your joy, my belief in happier moments!