Cantilena

Tror ni en kvinna så lätt kan glömma,

tror ni en känsla så lätt förgår?

Känslor som väckts de stiga och strömma,

sjuda som bäckar i vaknande vår.

Röst som en gång har smekt vår öra

hviskar alltjemt i vårt hjertas vrå,

om man den stämman icke vill höra,

o, man hör den, man här den ändå!

Stundom i skymmande sommarnatten

ljuda i drömmen toner från förr,

susa som sång öfver stilla vatten,

klappa så sakta på hjertats dörr!