Segelsång

Kula i, lilla vind!

Knuffa på, lilla våg!

Jag blir varm om min kind,

Jag blev glad o min håg,

Då det hviner i tåg.

Hör jag vindens concert,

Blir ja uppskojad tvärt.

Jag blir ungdomligt frisk,

Jag blir riktigt en fisk

Uti hufvud och stjert.

Och hur innerligt väl

Mår ej hela min själ,

När som vågornas dopp

Duggar öfver min kropp —

Och kantinen slås opp!

Hvad är landet emot

Denna böljande fjärd,

Denna guppande färd

Uppå vändskaplig fot

I aborrarnes verld;

Då det stramar i skot.

Då det knakar i köl —

Lite upprymd och knöl!

Det var rätt, Cajsa, blås!

Se god afton, herr Mås!

Stopp maschinen, förlåt,

Akta sprit på min båt!

Basilisk!

Du tar fisk

Så det riktigt förslår —

Opp med korken, gutår!

Sjön har i sig bestämdt

Något sugande jemt.

Om man går för en schlör,

Eller ligger på svaj,

Blir man riktigt en baj

Efter hvetbröd och smör,

Efter fårbog och kalf,

Och en half.

Och små böljor de gå

Rundt omkring och se på,

Med sin ljufliga röst

Och små kullriga bröst.

Och jag rår icke för

Att jag gör som jag gör:

Skål! förtjusande Mör!

Hvar är gubben Neptun?

Han är nere hos frun

I sin himmelsblå sal.

Uti fullaste mått

Tömmer jag min pokal:

Klang för vågornas drott!

Blå är himlen och klar:

Sol och vänskap och sång

Och en sherry så bon

Och så rar!

Båten gungar och går,

Bacchus purprat vår kind:

Skål hvar susande vind!

Skål, J lekande böljor, gutår!