Vår-rim

A. Lindblad

O! hvad kip, O! hvad pip

Uti skog, uti dal,

Uti björk, uti al!

Det är klang i hvar knopp,

En fiol i hvar topp.

Trast och siska ha höjt

Hvar sin piccola-flöjt;

Och i granens karbas

Kuttrar orren sin bas.

Det är vår, det är vår!

I hvar åder det slår

Blott försoning och frid;

Det är kärlekens tid.

På hvar gungande gren,

Se, hur sött liten-en

Spetsar näpet sin mund

Med en ann' i förbund.

O! hvad pip, O! hvad kip!

Och en kyss, det är allt:

Ingen lysnings-anstalt,

Ingen bakelse-fest,

Ingen punsch, ingen prest.

Det är bröllop på stund,

Uti samma sekund,

Som man kysses på mund.

Ingen högvördig man

Nånsin klandra det kan:

”Det går an, det går an!”

O! du härliga vår!

Ingenting öfvergår

Din förtrollande kraft.

Sodavatten och saft,

Punsch och kosteligt vin

Och likör superfin

Är ett fnask, är ett noll

Mot den enklaste foll,

Mot den ringaste bit

Af din gröna habit.

Kors! hvad du är gentil,

Hvad du har för en grace,

Om man ser din profil,

Eller ser dig en face!

Hvad är guld, hvad är namn,

Hvad är allt hvad jag drömt

Om allt stort och berömdt,

Mot den öppnade famn,

Som du räcker mig ömt!

Låt mig hvila en stund

Just så här vid din barm,

Låt mig pussa på mund,

Låt mig drömma mig varm

Här på blommande strand,

Låt mig pussa på hand

Och förnimma din röst,

Full af kärlek och tröst!