Dagen därpå

Verse 1

Magistern:

Nå så välkommen!

Tyckte du om ´en –

gårdagen, du? Säg var den inte bra?

Jämt och samt bålar,

lustiga skålar,

gratis förtäring, ja, tack skall du ha!

Glunten:

Nej, min Magister,

dagen var bister,

jag är fördärvad från topp och till tå.

Hör, hur jag låter.

Se, hur jag gråter,

ack, om jag hållit mig hemma ändå!

Both:

Hör hur jag (han) låter,

Se hur jag (han) gråter,

Ack, om jag (han) hållit mig (sig) hemma ändå!

Verse 2

Magistern:

Stackars min

Glunten

tänk ej på strunten!

Slika malörer blott öka vår fröjd!

Hodie tibi,

cras forsan mihi –

Ah, vad gör det, bara själen är nöjd?

Glunten:

Ja, men just detta

fattas med rätta,

och utav ånger marteras jag svårt;

maran mig rider,

tvi, tockna tider!

Vad har jag gjort, att jag straffas så hårt?

Both:

Maran mig (dig) rider,

tvi, tockna tider!

Vad har jag (du) gjort, att jag (du) straffas så hårt?

Verse 3

Magistern:

Gråt inte mera!

Jag skall kurera

åkomman – och med homöopati

Säg mig, hur känns det?

Svider det – bränns det?

Herre min Gud, det är kardialgi!

Glunten:

Pulsarnas vågor,

heta som lågor,

fylla med oro hela mitt bröst;

tankarna blöda,

tårarna flöda,

hjärtat är dövt för var lugnande tröst.

Both:

Tankarna blöda,

tårarna flöda,

hjärtat är dövt för var lugnande tröst.

Verse 4

Magistern:

Det går nog över.

Du blott behöver

primo en sill och secundo en sup!

Se'n skall du dricka

porter och hicka

matlusten upp utur magens djup.

Glunten:

Ja, men aptiten

den är så liten,

nästan så liten, som törsten är stor;

hela Guds natten

har jag tärt vatten,

först ur butelj, så ur tvättskål, min bror.

Both:

Hela Guds natten

har jag (du) tärt vatten,

först ur butelj, så ur tvättskål, min bror.

Verse 5

Magistern:

Vatten ej duger.

Något, som suger,

är vad som fordras i all sådan nöd.

Källarens håvor

ock ä' Guds-gåvor.

Skälm den, som lever på vatten och bröd!

Glunten:

Nå nå – concedo

och jag är redo

tåligt att lyda, ja, det är jag visst.

Aber ponera

kur'n skull' fallera,

da blir jag, fan ta mej, absolutist!

Both:

Aber ponera

kur´n skull' fallera

då blir jag, fan ta mej, absolutist.